Men titta vad jag hittade här då!!!!
Den 9 Jan 2007 är bland det lyckligaste dagarna i vårt liv. Då blev vi ETT. (den 3 Jan är också en sån dag, för den dagen gifte vi oss på riktigt på Arlanda). Och inte nog med det, hela min älskade familj åkte med oss ner till Thailand och var med oss när vi hade vår cermoni.
Den 9 jan 2012 har vi nya planer :)
Vart och hur det vet vi inte än, men det ska firas för då firar vi 5 år som gifta.
Vi kände ju att vi smet från allt för att vi gjorde som Vi ville. Så då ni, då blir det den festen som ni ALLA har väntat på. Nu tänkte jag skriva det där visorden  om väntar länge....  men den vill inte ploppa upp där uppe under håret.

Ja just det jag ska på bröllop den 2 maj. Min bror Js ska bli ETT med L. Älskar att gå på bröllop.......

Kram Jen

I dag för 1 år sen 9 30 sa vi Ja till varandra på Arlandas flygplats. En underbar liten vigsel med tonerna av Jennifer Rush - The Power Of Love . Men det slutade inte där. Med direkt flyg till Bangkok och vidare till Hua Hin, hade vi även där en vigselceremoni och bröllopsfest. Det var de bästa dagarna i mitt liv.

De här är så kul......

Nu när vi planerar våran fest för att vi har gift oss så insåg jag en grej. Jippi, jag får ju göra nya inbjudningkort. Älskar pyssel.
Vad jag höll på innan jag bestämde mig tills det blev den rätta. Älsklingen ska ju tycka om dem också. Innan jag började, så visste jag redan att det skulle stå Pack your bags....  och att det skulle ramla ut små lila hjärtan när man öppnade brevet.
Våra inbjudningskort  till Thailandsvigseln blev slutligen så här.


Inbjudningskorten till festen kommer att gå i samma färger. Lila, silver och vit.
Även inredningen kommer att gå i dessa färger. Usch nu blir jag lite nervös här. Vill verkligen att festen ska bli bra och att alla ska tycker att det ska bli kul att komma även om de inte fick vara med i Thailand.

Denna låt måste ni lyssna på.
Vi planerar våran bröllopsfest och då hör ju musik till.
(vi är redan gifta, men har inte haft våran fest än. Vi gifte oss ju inte i Sverige)
Låten heter Rör vid min själ
och sjungs av Sanna Nielsen.
Jag får nästan tårar varje gång jag lyssnar på denna låt.
Hennes röst är som len sammet. 

Ni känner nog igen Westlife låt - You raise me up
Svensk  tolkning på denna låt

Nu har min man och jag varit gifta i lite mer än 7 mån. Vi gifte oss på Arlanda vip och sen nere i Hua Hin som ligger i Thailand.

Vi kände att i och med att jag är född i Thailand, mina föräldrar hade precis blivit klara med sitt hus där nere och vi har rest en del gånger dit, så var Thailand det ställe som vi ville säga ja till varandra. Men vigeln där nere gäller inte i Sverige så vi fick lov att gifta oss borgligt först här hemma.

Dagarna innan avfärd och vigseln på Arlanda var jag så dålig. Kunde knappt komma upp ur sängen. Så det blev ju en lätt ångest. Det var ju inte bara semester vi skulle åka på. En vigsel, ett bröllop och sen bröllopsresan.

2/1-07
Fört ut var att lämna våra hundar till min syster. Vi åkte runt stan 2 gånger för att jag bröt i hop. Jag älskar verkligen våra hundar och våran katt Mozart. Att vara borta från dem i nästan en månad gör det så mycket svårare att säga hejdå. Men det gick.
Väl hemma igen så  packade och strök  vi det sista. På ett konstigt sätt så tackar jag för att jag måde så dåligt som jag gjorde, för det var mitt livs bästa packning.  Inga spekulationer om vad som skulle med eller inte. Rakt av bara. Vi packade våra saker in i bilen, låste dörren och lämnade vårat gamla liv. Nästa gång vi tog i handtaget så var vi gifta.



På Arlanda så kändes det någon slags tomhet. All planering är klart och nu går det som det går. 
Här sitter vi på sky city hotell och i morgon gifter vi oss.

3/1-07
6 00 väkte klocka oss. Inte mycket sömn från min sida men som tur hade jag fått sova lite i alla fall.  Go morgon i dag ska vi gifta oss, sa vi till varandra. Och som tur var så kände jag mig lite bättre så vi klev upp rätt fort, gjorde i ordning oss, packade ihop och åt lite frukost samtidigt.
9 00 nu gäller det. Vippens bil kom och hämtade oss. Vi lämnade våra väskor och de visade oss vägen in till viprummet. Va fint det var! Svarta läderfotöljer, lampor som såg ut som tyllkjolar, tända ljus och det fina altaret som jag har hört så mycket om. Nu brister det snart, tårarna ville bara forsa. Prästen kom in och pratade med oss. Han frågade oss lite om varför vi ville gifta oss och vad är det som gör att vi älskar varandra.

Älsklingens systers son, älsklingens mami, jag, älsklingen och min papi och mami

Vi började med en psalm som var ny. Min söta moster läste en bit ur bibeln, prästen tog upp lite om det vi pratade om innan och så slutade ceremonin med låten The Power Of Love med Jennifer Rush. Som vi valde. Att skåla med våra gäster för att Vi blev man och hustru ja det är stort. Mami, papi, syster, moster och hennes sambo och på älsklingens sida var hans mami syster, sambo och deras son våra gäster och vittnen. Vi skålade och åt räksmörgås. När det var dax att bege sig till taxfreen så var det inte så ledsamt att säga hejdå för min familj hoppar ju med flyget dagen efter. Min ena bror är redan där nere med sin familj och en annan broder med familj åkte med samma flyg som oss.
Jag som är så flygrädd och får ångest illamående och gråtattacker klarade hela resan gallant. Jag använde mig av en viss andning. Men visst några gånger så tänkte jag att nu klarar jag inte mer.

När vi kom till hotellet, Sofitel hotell. Fick vi välja mellan rummet som vi hade bokat (sviten) eller en egen bungalow med pool. Vilken tror ni att vi tog? Vi gick för att titta på sviten och sen till en av bungalowerna. Ge oss ett bra pris på den där bungalow så pekade vi på en som låg bäst till.
Allstå vilken bungalow. 2 toaletter, 2 duchar, ett gästrum, stor hall, walk in closet, stort masterbedroom, 2 terasser och en egen pool.
 
Alla gästerna droppade ner en för en. När alla hade anlänt till Hua Hin så träffades vi och åt en god middag i mamis och papis nya hus.

Dagen som vi skulle säga ja till varandra en gång till.
Vi satte oss i golfbilen för att åka och äta lite frukost. Sen träffade vi prästen och hon som har hand om vårt bröllop. Vi gick igenom alla detaljer.  Hela förmiddagen gick vi och gjorde ingenting. Det var ju denna vigsel som vi la all svett och tårar på. Som vi hade planerat över ett år för. Vi hade ju varit där ett år innan för att välja ut ett hotell som skulle arrangera vårt bröllop.

När klockan blev 15 00 så var det dax för håruppsättning. Nu börjar nerverna att komma. Mami kom in i ateljen och var mer  än jätte rörd. Jag vart jätte nöjd med håret. Med löshår så blev det till en stor fin boll och orkideer runt om.

Papi och jag gick mot altaret med enya i bakgrunden. Alla tittar på oss och allt är bara så vackert. Vi avsutade ceremonin med sång och piano. "From This Moment On"
En sak som har satt sig i näthinnan är min underbara mami. Hennes rörda ansikte, det glömmer jag aldrig.
Vi gick runt och bli fotade medans gästerna fick gå mot haver där vi skulle avsluta våran fina bröllopsmiddag.
Efter våran fina middag som bestod av 5 rätter och jätte fin bröllopstårta så var det dax för oss att dra oss tillbaka. 
När vi kom till våran lilla  bungalov hade hotellpersonalen inrätt rummet med massor av blommor, frukt, skumpa och en gudomligt god tårta. På sängen låg ett hjärta av bara röda rosblad.
Vårat bröllop är ett minne för livet och kunde jag så skulle jag vilja göra om det igen.


Tack alla för allt och tack för alla fina tal.
Än i dag känns som att det var i går. Glömmer aldrig vårat fina bröllop.

Men ännu är inte allt klart med firandet, snart är det dax för våran fest här hemma.